Brand och ambulans

Motoriserad ambulans (kring 1920)

Epilog

 

En fantastisk utveckling från handdragna kärror till dagens framskjutna vårdenheter. Moderna fordon med välutbildad personal ger befolkningen en mycket större trygghet än vad våra förfäder hade möjlighet till. Det är betydligt "säkrare" numera att bli sjuk eller skadad, chansen till överlevnad är betydligt större i dagens samhälle än i slutet av 1800-talet.

Brand och ambulansväsendets framväxt

 

Liten återblick och några nedslag i historien kring samhällets organisation för att möta brand och tillgodose medborgarens behov av akutsjukvård

 

Brandförsvar

 

Kristinehamn en stad grundad av Drottning Kristina 1642 (Christinehamn)

Träsnitt över staden från början av 1700-talet

 

 

Kristinehamn har likt många städer i Sverige drabbats av ett antal stadsbränder. Det finns inte mindre än tre dokumenterade sådana. Den sista inträffade 1893 och upp till 200 hus nedbrunno. För att om möjligt förhindra, eller snabbt larma stadens borgare vid utbruten brand fanns Tornväktare.

 

 

 

 

 

Den siste Tornväktaren

Gustaf i tornet (tjänsten drogs in 1906)

Lite kort historik om brandväsendet i Svenska städer innan kommunal brandkår bildades. Precis som Kristinehamn drabbades många städer av brand och behov av organisation för brandbekämpning krävdes. Tidigt organiserades stadens borgare för att släcka utbruten brand, här exempel på hur de olika uppgifterna fördelades: släckning, vattentransport, vattenlangning, bärgning (rivning), vaktavdelning. Enkla hjälpmedel och otillräcklig organisation ledde ofta till mer kaos än brandsläckning.

Exempel på tidig brandsläckningsutrustning

Diverse utrustning, översta raden visar olika typer av handbetjänade pumpar. Oftast försedda med vattenkar, som behövde fyllas av langningskedjornas hinkar. Nedre raden visar olika kärl för vattentransport, samt en större pump med 4 mans betjäning. Slangarna var korta och pumparna behövde därför placeras relativt nära brandhärden.

Karlstads stadsbrand 2 juli 1865

Litografi som visar förödelsen efter den våldsamma branden

Epilog

Vi har nu nått fram till vad vi kan kalla framväxandet av ett "modernt" brandförsvar. Städerna organiserade Borgarbrandkårer med därtill för uppgiften lämpligt och övat manskap. Vi kan säga att våra dagars Räddningstjänst hade framfötts (dock inte utan födslovåndor). De större städerna organiserade sk. kassernerade brandkårer där manskapet fanns dygnet runt i jour på brandstationen redo för utryckning. Mindre städer och landsbygden fick nöja sig med Borgarkårer med manskap som skyndade till undsättning när larmklockorna klämtade.

 

Utrustningen förbättrades, effektivare handpumpar och ångsprutor anskaffades. Stegmateriel och övrig utrustning utvecklades och därmed kunde släckningsarbetet underlättades väsentligt. Man kan säga att nu först hade man byggt upp kunskap och muskler för att på ett proffersionellt sätt möta den Röde Hanen.

Sjukvård

Den framskjutna vårdenhet som dagens ambulanser utgör, har ett ursprung mera att likna vid transporföretag. I tidernas begynnelse bestod ofta dåtidens "ambulans av en dragkärra, eller hästanspänd för ändamålet avsedd kärra. Inga vårdinsatser gjordes under transport, utan här var målet att så snabbt som möjligt få patienten till sjukvårdsinrättning.

 

 

 

Handdragen ambulanskärra (sent 1800-tal)

Man får verkligen hoppas att det inte var alltför långt till sjukstugan och att patienten inte led av någon svårare åkomma.

Hästanspänd ambulansvagn (tidigt 1900-tal)

Utvecklingen går framåt, både sjukhytt och hästkrafter fanns tillgängliga för patienten.

Nu börjar det likna något, här sitter besättningen öppet, men patienten har fått "tak över huvudet".

Vi har fortfarande lång väg att gå innan transportmedlet med dagens mått kan kallas modernt.

Volvo PV 824 ambulans av "modernare" snitt (1930-40 tal)

En ambulans ur mina egna samlingar, här har utvecklingen tagit ytterligare ett kliv framåt. Sjukhytten är försedd med både värme och enklare sjukvårdsutrustning för omhändertagande av patienten under färd till sjukvårdsinrättning. Fortfarande fanns inga uttalade krav på personalens sjukvårdskunskaper. Metoden för kunskapsinhämtande var "learning by doing"

Volvo PV 833 (50-tal)

Volvo PV 833 "suggan" blev en allmänt använd ambulanstyp. Sjukhytten hade inte förändrats nämvärt från PV 824. Samma grundkoncept följdes och det var trångt och ganska lågt i tak.

Volvo Duett (50-60 tal)

Utvecklingen går framåt och nu har sjukhytten försetts med en ingångsdörr på sidan av fordonet. Tidigare fick vårdaren krypa in genom bakdörrarna på ambulansen. Med sidodörr fick man också den fördelen att man kunde sitta bredvid patienten i höjd med patientens bröstkorg. Även sjuk-

vårdsattiraljerna blev flera och utbildning av personalen genomfördes i Landstingets regi.

Flera exempel på 60-tals ambulanser

Opel Kapitän med en något förhöjd sjukhytt. Ambulansutredningen som 1963 framlade sitt betänkande föreskrev förändringar i sjukhytten, detta för att möjliggöra att bättre kunna vårda patienten under transport.

Mercedes Benz 190, ytterligare ett exempel på 50-60-tals ambulans. Volvos dominans på marknaden bröts i och med kraven på större sjukhytt och Mercedes och Amerikanska märken gjorde sitt stora intåg på den Svenska marknaden.

International blev ett av de märken som flitigt kom att användas i ambulansutförande.

70-talet och en bit längre fram

Chevrolet sent 70-tal också detta märke tillsammans med ex. Plymouth användes som ambulans

Även Opel gjorde försök till ett återtåg på Svenska ambulansmarknaden, här en Opel Senator.

Mercedes fortsatte dock att dominera den Svenska ambulansmarknaden en bit in på 70-talet

Volvo kommer tillbaka, denna gång för att stanna på marknaden, här ser vi en Volvo 240 i ambulansutförande.

Även SAAB har förekommit i ambulansutförande, här en modulambulans med boggiemontage

Nu skaffar allt fler Landsting ambulanshelikoptrar och möjligheten för att rädda liv har ytterligare förbättrats.

Svenska Brandmuseet